Aktivera din garderob | Emma bloggar
Aktivera din garderob
husqvarna2

Att laga trasiga kläder

Vad gör du med trasiga kläder? Lagar du själv eller lämnar du in för lagning?

Jag vill gärna tro att jag ska börja sy någon dag. Jag har en klassisk Husqvarna, fungerar perfekt men använder den allt för sällan. Mina barns trasiga jeans lagar jag istället med klisterband och strykjärn. Det händer att jag lämnar in för lagning. Senast lämnade jag in en barnoverall med ett dubbelt blixtlås. Det blev riktigt bra men väldigt dyrt. 400 kronor vilket är nästan likvärdigt med att köpa en ny overall.

Regeringen förslår lägre moms på bland annat reparation av cyklar och lagning av kläder och skor. Det ska få fler att vårda och återanvända saker och är tänkt att träda i kraft under 2017. Det betyder att det kommer att bli billigare och förhoppningsvis mer lättillgängligt att lämna in för lagning. Det känns som ett oerhört positivt steg i rätt riktning mot en mer resurssmart ekonomi som hjälper oss att använda mer. Det kommer definitivt få mej lämna in mer på lagning!

vivienne

Miljömäktigt

I torsdags fick jag veta att jag hamnat på den fantastiska platsen 31 på listan över Sveriges 101 Miljömäktigaste!

Oerhört roligt för Myrorna! Det är ett erkännande för vikten av att återanvända. Det är också ett bra betyg för Myrornas långsiktiga mål med att driva den konkreta cirkulära agendan framåt.

Vad är det då för långsiktigt arbete Myrorna bedriver då?

Bland annat startade vi ju under 2015 den här sidan och projektet aktivera din garderob. Bakgrunden är att vi sett att det är för få som återanvänder i Sverige och vi vill lära fler om de enkla sätt man kan ställa om sitt konsumtionsmönster med. Syftet är att få fler i Sverige att använda mer. Utgångspunkten ligger i att den enklaste insatsen du kan göra för en hållbar livsstil är att använda det du har i garderoben! Ligger det något där du inte använder så se till att det går till någon som gör det.

Här på aktivera din garderob kan du se räknaren som visar på hur mycket textil vi slänger i Sverige. Det är mer än som samlas in. Det mesta av det skulle kunna gå till återanvändning eller återvinning. Det är det vi vill förändra.

Myrorna samlar in 8400 ton på ett år. 87,5% av det Myrorna samlar in går till återanvändning eller återvinning. Men vi behöver samla in mer och se till att fler handlar second hand.

Här kommer några konkreta steg framåt vi tagit under året för att öka återanvändningen är:

 

Här kan du läsa mer om listan!

Valde en bild på Vivienne Westwood, som för en inspirerande kampanj för ett mer hållbart mode. Läs mer om Climate revolution här!

kjol

Minnen

Saker och kläder är ofta minnen. Bröllopsklänningen är väl en största symbol som ett plagg kan ha och sparas ofta livet ut.  För en tid sen fick vi på Myrorna in en bröllopsklänning tillsammans med ett brev. Givaren kallade klänningen ”tur-klänning” och hälsade att paret fortfarande var lyckligt gifta.  Jag tycker det var väldigt modigt att låta klänningen gå vidare och oerhört rörande att tänka sig att ett nytt par kan bli lika lyckligt gift i samma klänning. Hur ska man förhålla sig till alla saker som betyder något för en? Här kommer en 10 punktslista som förhoppningsvis kan vägleda dej i beslutet kring dina minnen .

100years_fashion

Den som spar hen har?

Det är sportlovsveckor i landet.  Själv är jag uppvuxen med att aldrig ha det allra senaste modet till sportlovsaktiviteten.  Det var oftast mammas anorak till en begagnad skida.  När jag var 19 år gammal investerades det äntligen i en helt ny skidjacka av senaste snitt inför ett säsongsjobb i de schweiziska alperna.

Den som spar hen har måste jag tänkt för igår plockade jag själv fram min 19 år gamla skidjacka från källaren.  Den har använts väldigt flitigt under vissa av dessa 19 år men i år kände jag att det var dags för den att hitta en annan ägare! Nu ligger den i vår klädbox på kontoret.  Sportlovsaktiviteter i vårvintern är oerhört härligt men kan också innebära dyra inköp av saker som används sällan. Tur är att det dyker upp fler och fler bra alternativ  som konsument att vända sig till, som butiker som specialiserat sej på begagnad sportutrustning eller uthyrning av skidplagg. För mej blir det skidåkning i Järvsö som gäller i den outdoor-jacka som också redan hängde i garderoben!

Ha ett fantastiskt sportlov!

4

Hur kommer vi att konsumera i framtiden?

Vad kommer göra det enklare att återanvända, byta och låna i framtiden? De senaste åren tycker jag en tydlig positiv utveckling med fler och enklare möjligheter för mig som konsument att återanvända bland annat genom de digitala byt-och säljsajter eller min lokala facebookgrupp där jag kan köpa något från min granne.  Tekniken förändrar många branscher just nu. Ett exempel på hur den, på kort tid, har förändrat hur vi konsumenter beter oss är att det har blivit naturligt för många av oss att välja att bo i någon annans lägenhet istället för på hotell på vår semester.

När kommer second hand bli first hand? Kommer också det ske med hjälp av teknik? I USA har man tagit onlineshopping till en ny nivå. Nu kan man nämligen via appen The Mall prova kläder via Xbox One med hjälp av Kinect och få en känsla av hur man kommer att se ut i de nya inköpen. Spännande att se hur den här typen av teknik kommer att utvecklas och om den kommer att få oss att återanvända mer. Oavsett hur teknik kommer att underlätta för oss tror jag att vår efterfrågan av en fysisk secondhand-butik kommer att bestå.  Jag kommer i alla fall vilja fortsätta gå in en secondhand butik, det är som en upptäcktsfärd med oväntade överraskningar som aldrig går att förutse, något jag verkligen tycker är en lustfylld konsumtion.

kasuri_bild

Slitna t-shirts blir konst i Hong Kong!

Många undrar vad som händer med trasiga kläder som inte går att sälja i Myrornas butiker, eller återanvändas. Det som inte går att använda igen går till enklare återvinning så kallad downcycling. Det betyder att ett trasigt lakan kan, istället för att brännas, bli putstrasor för användning i olika industrier. Det som är väldigt trasigt och smutsigt måste vi tyvärr låta gå till förbränning då det inte finns någon teknik för återvinning av denna typ av textil idag.  Här kan du läsa mer om forskningen på återvinning.

Jag önskar såklart att all trasig textil kunde göras om till lika bra produkter som de var från början eller till och med produkter med bättre kvalitet, det kallas upcycling. Det vill säga att ett trasigt lakan kan bli ett nytt lakan eller en skjorta. Tyvärr finns inte den här typen av återvinning i stor skala än. Forskning och olika innovationsföretag arbetar hårt på att lösa frågan så vi hoppas att tekniken snart är på plats.

Däremot finns det fler sätt än att via industriell teknik ta tillvara på trasiga material. På Myrorna  tycker vi det är viktigt att stödja projekt och aktörer som på olika sätt kan visa hur trasigt material kan tas tillvara på och som inspirerar och utvecklar förhållningssätt, hantverkstekniker och/eller design för återanvänt material.

Reragrug är ett projekt av designduon Brieditis & Evans som stöttats av Myrorna under ett antal år. Projektets syfte var att utforska social och miljömässig hållbarhet genom att tillverka mattor. Under projektets första år tillverkades 12 mattor med olika tekniker och helt av återanvänt material. Samtidigt bloggade duon om deras erfarenheter, framsteg och upplevelsen. Det har varit oerhört givande för mig att följa deras innovativa projekt som alltid legat långt före sin tid, och jag är glad att vi kunnat stötta dem med material som inte kunnat återanvändas.

Projektet har, från slitna t-shirts och feltvättad ull från Myrornas sortering i Tungelsta, utanför Stockholm, skapat stordåd! Det har sedan producerats till ett otrolig konsthantverk som visas världen runt. Materialet har kommit till användning i en väggtextil till varuhuset Lane Crawford i Hong Kong (vita t-shirts) och en till Ace hotel i Pittsburg, USA (ylletröjor). Dessutom har det gått åt ylletröjor till Vetekattens ”Mackarånger” och nu, till sist och lagom till jultiderna, ett altarbrun till högaltaret i Uppsala domkyrka!

Jag tycker att denna typ av projekt känns väldigt viktiga. Det utmanar hur vi ser på material, design- och tillverkningsprocesser men också visar på ett konkret och vackert resultat. Det inspirerar och ger energi till nya sätt att tänka.

Läs mer och inspireras av Reragrugs blogg här.

Domkyrkan-1 800ReRagRug5-Vintergatan-MilkyWay-Brieditis-Evans-FF4

Arkivbild från Tekniska museet.

Tvätta och använda – Vad är viktigast?

Länge har jag hört att tvättning av kläder är en stor klimatbov. En åtgärd som lagts fram är att tvätta i lägre temperaturer. Samtidigt ska vi använda så mycket som möjligt. Det här är ju två budskap som potentiellt kan leda till vissa personliga intressekonflikter. Jag ska använda ofta men känna oro för att det inte blir rent!

Dessutom är det i ett boende med tvättstuga inte helt lätt, kanske till och med omöjligt, att hitta ett vettigt tvättprogram på maskinen med lägre temperaturer. Då känns det skönt att forskning kliver fram än en gång och tar fram nya rön!

I det svenska forskningsprogrammet Mistra Future Fashion har man tittat på klimatpåverkan och kommit fram till att tvättning med lägre temperaturer har mindre betydelse, det ger enbart en klimatreducerande effekt på 1 procent av den totala klimatpåverkan av ett plagg. En slutsats som läggs fram i forskningsprogrammets Future Fashion Manifesto (2015) är att fokus hos konsumenten mer bör ligga på just att förlänga plaggets livslängd genom att låta plagget användas.

Skönt! Då har vi bockat av en otydlighet i miljöbudskapen, bara att fortsätta köra vidare med att använda det som vi redan har i garderoben.

Bilden kommer från Tekniska Museets arkivbilder.

 

 

granen

Alla möjliga val men hur ska jag välja?

Som konsument är det en utmaning att hålla sig uppdaterad och insatt för att göra rätt miljöval i butiken. Miljömärkningar kan hjälpa oss en bit, men märkning av kläder är inte helt vanligt.

Många av de stora kedjorna har börjat vägleda oss konsumenter genom att lyfta fram lite bättre val. Det kan vara mer miljövänliga material, återvunnet material och ibland handlar det om kvaliteten i ett plagg. Den här vägledningen tycker jag såklart är en positiv utveckling.

Men, klädkonsumtionen har ökat med 53 procent på tio år (1999-2009). Det är ett faktum att vi konsumerar väldigt stora mängder kläder. Då känns användandet av begreppet ”rätt miljöval” mer komplext. Det blir allt tydligare att vi behöver komplettera begreppen och guidningen kring konsumenten måste verkligen breddas. En köphierarki är något som nu syns i många olika sammahang som en guide till oss konsumenter kring hur vi kan tänka kring konsumtion.

Jag låter en av julens mer uppskattade bilder på sociala medier inspirera kring köphierarki. Bilden är gjord av Ulrika Freya Neldorin som gjorde bilden för Ekoguidens vägnar. Den har uppskattats så mycket att Ulrika tryckte upp den till affisch och julkort.  Jag har lånat den från Instagramkontot ”Stilmedveten”. Ett trevligt inspirationskonto – mitt följtips!

Med det tipset önskar jag er en riktigt God Jul!

 

 

tvättmaskin

Hur vårdar du dina kläder?

Vår omsorg är ju en viktig förutsättning om kläder skall kunna användas mycket av dig eller någon annan. Jag är inte konsekvent på detta område, säkert är det många fler än jag som känner igen sig i det. Jag kan med lätthet knöla ner en tröja i väskan eller kasta kläder på golvet på kvällen när jag är trött. Däremot är jag inte enbart en katastrof när det kommer till att vårda sina kläder.  Jag kan tryggt säga att jag också är en nitisk vädrare och omsorgsfullt hänger in mina finaste plagg ömt på galge i min garderob.

Så varför beter vi oss ibland så vårdslöst och ibland så omsorgsfullt? För min egen del insåg jag att inte riktigt vet varför jag beter mig så här, om man bortser från det som sker av ren lathet eller trötthet. Svaret måste vara att någonstans värderar jag mina kläder, utan att jag knappt vet om det. För visst, när jag tänker efter så tar jag bättre hand om de kläder jag tycker är riktigt fina och som jag inte vill vara utan. Så från och med nu ska jag försöka vara lite mer solidarisk med alla mina kläder. Även de som jag uppenbarligen är lite mindre fäst vid. Jag har precis investerat i lite lyx som jag tror kan hjälpa mig i min nya ambition. Ett ekologiskt linnevatten med lavendel som man kan spraya på sina kläder efter vädringen. Lite lavendeldoft får bli min påminnelse. Nu återstår det att se om det fungerar.

klanning

Hur gammalt är ditt favoritklädesplagg?

Enligt en brittisk undersökning använder vi våra favoritplagg upp till 12 år.  Jag har aldrig så noga funderat över hur gamla mina favoriter är, eller vilka plagg som faktiskt är mina absoluta favoriter…. Jag inser att det nog varierar med dagsformen, men nyfiken kastade jag mej tillbaka till garderoben och utforskade mina 85 plagg.

Som solklar vinnare till favorit är min svart-vit prickiga klänning från 70- eller 80 talet. Den kom in i mitt liv 2007, då jag hittade den i utklädningslådan på vinden hos min mamma. Den är antingen min mormors eller mosters. Klänningen fungerar i många sammanhang och väder. Dessutom kan väl ingen motstå prickigt? Så där var det klart. Min favorit är då 8 år, eller egentligen ca 35 år, beroende på hur man räknar.

Hur tillverkar man ett plagg som någon vill använda i 8 år och som faktiskt går att använda 35 år efter det har kommit ut på marknaden? Det känns som en hisnande uppgift! Vad ska man tänka på, vilken kvalitet ska man satsa på? Vilka nyinköpta plagg i din garderob tror du finns kvar om 8 år eller 35 år?

Forskningen visar att designprocessen står för 90 procent av de val som sedan påverkar plaggets miljöpåverkan. Så designers – känn ingen press eller så, men – Wow! Vilken möjlighet till påverkan!

Källhänvisning:
Brittisk studie visar att kvinnor har ca 100 plagg i sin garderob men bara använder ca 30 av dem (dvs 30%). Favoritplaggen användes upp till 12 år. (Daily Mail 2008-12-05)