Ja, eller inte precis. Titeln på inlägget kan vara något förvirrande men nu är den där så nu får den också där förbli. Det är förstås inte brandtätning för el det är frågan om. I alla fall inte omedelbart. Det handlar såklart om brandtätning av sådant som leder el. För att göra mig förstådd tänker jag att det nog är på sin plats att jag ger lite bakgrund.
Bakgrunden är den att jag har börjat arbeta i en ny bransch. Det tog ett jävla tag för mig att få tummen ur men tillslut åkte den ut och all världens väg. Tummen landade ända i knäet på en gammal klasskompis till mig som arbetade med brandtätning, inriktning mot el. Jag hade aldrig hört talas om någon som arbetat med det förut. Framförallt hade jag själv aldrig arbetat med brandtätning, el eller ej. Nej, detta var helt nytt men de var också nytt jag ville ha när jag sa upp mig från mitt gamla jobb. Nytt och fräscht och så långt ifrån siffror och grafer som jag bara kunde komma. Det var, av en händelse, just så jag formulerade mig till min f.d. chef också.
Hur som helst. Brandtätning för el arbetade min gamla vän med. Det var i alla fall så som han uttryckte sig. Lite slarvigt, kunde jag allt tycka. Sättet på vilket han så självsäkert uttalande sig om sin bransch – om el och brandtätning – som om det var något som gemene person visste om och kunde relatera till. Det var dock ingen social katastrof så samtalet fortsatte. Faktum är att det fortsatte betydligt längre än jag först hade trott. Han var fängslande. Det var fängslande med brandtätning och el i sammanhanget och han hade fått min uppmärksamhet.
Sedan var det väl ungefär 20 minuter efter att brandtätning för el hade kommit på tal som frågan kom. ”Vad gör du nu för tiden då?”. Man kan tycka att det är lite märkligt att motfrågan dröjer så pass länge men så var det i alla fall. Jag förklarade att jag jobbat som sparekonom men att jag nu var ”Fri på andra sidan. Letandes i horisonten efter den perfekta, nya branschen”.
Tystnaden som följde min kommentar var målande och den kändes igen från gymnasietiden. Så där gjorde han när han hade fått en idé. Skillnaden från idéerna när vi var 18 år gamla var att denna idé inkluderade mig. Han undrade om jag skulle vilja testa på att arbeta med brandtätning för el. Jag funderade i ungefär 7,5 sekunder innan jag vänligt men bestämt tackade ja.
På den vägen är det.